


Det är den 28 februari 1986.
Sveriges statsminister Olof Palme promenerar tillsammans med sin hustru Lisbet hem från en bioföreställning.
Klockan 23.21 i korsningen Sveavägen-Tunnelgatan faller skotten.
Så långt stämmer bilden med det våldsdåd som blev en hel nations gemensamma trauma.
Men kulorna missar statsministern.
Istället träffas hustrun och dör.
Christer Isaksson är författare och politisk journalist.
I sin nya roman "Statsministern" funderar han över vad som hade hänt och hur Sverige hade sett ut om Olof Palme överlevt attentatet för 12 år sen. Det är en genialisk idÈ, eftersom detta är frågor som gemene man, tror jag, ofta funderat över under de år som passerat sedan mordet.
"Statsministern" är skriven som en thriller i bästa Hamilton-stil. Personernas namn är nöjaktigt maskerade och lätt igenkännbara för den som är det minsta intresserad av svensk politik: Kristdemokraternas ledare Alf Svensson heter i boken Sven Alfsson, socialdemokraternas partisekreterare vid tiden för mordet, Börje Toresson, heter Tore Brorsson, bokförläggaren Ebbe Carlsson heter Elver Carlsson, finansminister Kjell-Olof Feldt Kent-Ove Engh, Ingvar Carlsson Ivar Classon och LO-basen Stig Malm heter Sten Halm, för att bara ta ett par exempel.
Att maskera verkliga personer genom att lätt förvränga deras namn var Jan Guillou först med i sina Hamilton-böcker, och, i sanningens namn, är Guillou en anings aning fyndigare än Christer Isaksson.
Det är ingen större vits med att förta spänningsmomentet, så jag vill inte avslöja alltför mycket av handlingen här. Men det förekommer både skumma vapenaffärer och uppslitande maktkamper. Och jag kan säga att Olof Palme, som aldrig nämns vid namn i boken, avgår redan 1989 och blir framgångsrik internationell toppdiplomat, som medverkar till Berlinmurens fall.
Han får en högst oväntad efterträdare.
Christer Isaksson serverar dessutom en alldeles egen lösning på det som i boken förvandlats till mordet på en statsministerfru.
"Statsministern" är den första boken i en serie med diplomaten och Hamiltonfiguren Henry Morthen i huvudrollen. Han spelar dock en underordnad roll här. Bokens slut inbjuder också till en fortsättning.
Isaksson skriver i nutid, vilket är en svår konst som få författare behärskar. Troligen försöker han med det greppet höja tempot i boken, men det ger tvärtom ett märkligt intryck.
Men det är en intressant bok med få döda punkter och jag ser fram emot del två, som är aviserad redan nu till våren.
Författaren Christer Isaksson
med en annan av sina böcker.
Christer Isaksson: Statsministern
(Ordupplaget, 1997. 287 sidor.)
[ Hem ] | [ Innehåll ]